Biskop Müller

Svenska Katolska Akademien instiftades på den helige Thomas av Aquinos dag den 7 mars 1957 av biskopen, sedermera ärkebiskopen, Johannes Evangelista Erik Müller. Initiativtagare var en grupp katolska akademiker bestående av Hans Jägerstad, som förefaller ha varit den som var upphovsman till själva idén, Nils Stadener, Sven Stolpe och Lechard Johannesson. Akademiens sekreterare var under många år Hans Jägerstad, medan Sven Stolpe under de första åren fungerade som dess “kansler”, ett ämbete som emellertid avskaffades på senhösten 1964. Bland akademiens grundare och tidiga ledamöter fanns en rad katolska kulturpersonligheter och andra bemärkta katoliker: förutom de redan nämnda märks Gunnar Björnstrand, Olof Molander, Herbert Grevenius, Göran Stenius, Jarl Gallén, Tryggve Lundén, Hans-Henrik von Essen, Bo Gorthon, Johan Lagergren, Carl-Gustaf Bielke, Astrid Cleve-von Euler, Nils Ihre, Erik Olson, Alf Åberg, Sven Rynell, Olof Lagerlöf och Jon Peter Wieselgren.

Under akademiens första år bedrevs en omfattande verksamhet som bl.a. inkluderade utgivning av lärda verk av särskilt katolskt intresse och översättningar av katolsk andlig litteratur. Under åren 1964-1965 pågick ett försök att reformera akademien, motiverat av dess bristande samklang med förnyelsens vindar från andra vatikankonciliet, och en nyrekrytering av ledamöter som ansågs företräda detta konciliums anda (t.ex. Eva Alexanderson, Gunnel Vallquist, Birgitta Trotzig, Jonas Palm, Stig Lindholm och Per Beskow samt prelaterna Johannes Koch och Jean Paillard). Därefter avtog snabbt verksamheten och snart kvarstod endast ett fåtal ledamöter. Akademien fortlevde men hade efter 1966 endast ringa verksamhet. Den som främst såg till att akademien hölls vid liv under denna tid var dess sekreterare Hans Jägerstad.

På 1980-talet förelåg tämligen framskridna planer på att under akademiens egid på Lidingö inrätta ett institut för logik och katolsk filosofi med tillhörande studenthem efter förebild av Institut Catholique i Paris; dessa planer förverkligades dock aldrig. Akademien erhöll 1982 för detta ändamål en större fastighet som donation. Under åren 1982-2003 var akademiens verksamhet i huvudsak inriktad på denna fastighet och dess användning och underhåll.

Jon Peter Wieselgren

Efter 2003 rådde under några års tid osäkerhet om akademiens framtid, men 2006 rekonstruerades denna och fick då en ny ledning med fil. lic. Jon Peter Wieselgren (19/12 1928 – 11/5 2017) som preses. Jon Peter Wieselgren hade då vid sidan om en växlingsrik karriär som ämbetsman vid Socialdepartementet och som politiker på landstings- och riksdagsnivå gjort sig bemärkt för sina omfattande insatser för den katolska tron i Sverige som skribent, som redaktör för ett par katolska tidskrifter (Katolsk Kyrkotidning och Katolsk Observatör) och som aktiv katolsk lekman. Dessa insatser präglades genomgående av en kompromisslös kamp för katolicismen i dess traditionella form och mot de moderna förlöpelser som efter andra vatikankonciliet ställt till så mycken förödelse inom Katolska kyrkan. Han upptogs i Katolska kyrkan i det berömda benediktinklostret vid Rue de la Source i Paris den 31 maj 1953, och hans levnad utgör således en länk till den katolska storhetstid som ännu rådde under Pius XII:s pontifikat och som han själv livfullt skildrat i sina i Skandinavisk Katolsk Tidskrifts första nummer publicerade minnen. Han ledde med fast hand akademien fram till sin död den 11/5 2017 och såg under denna tid till att akademien åter började verka mer aktivt för de mål som fastslås i dess statuter, bl.a. genom sin bok- och tidskriftsverksamhet. Exempelvis gav akademien under dessa år stöd till utgivning av katolska böcker och tidskrifter. Dessutom återupplivade akademien 2013 sin sedan femtio år tillbaka avsomnade skriftserie Acta Academiae Catholicae Suecanae och började 2014 utge den nu nedlagda publikationen Skandinavisk Katolsk Tidskrift, för vilken han fungerade som huvudredaktör 2014-2017.

Akademien är sedan den 16 mars 1967 en stiftelse och består av högst åtta ledamöter, vilka enligt statuterna skall vara svenska medborgare och akademiker. Grundarna är ledamöter på livstid, medan övriga ledamöter utses genom inval för en tid av ett år i sänder. Akademiens arbete leds av en styrelse och av dess preses. Preses är sedan den 1 juni 2017 advokaten Ferdinand Hellers.